När vi bestämde oss för att ha JNM i Uppsala så var vi säkra på att tävlingen skulle bli aningen större än Uppsala Cup. Nu blev det en väldigt stor aning, väldigt stor! Vi fick t o m tacka nej till efteranmälningar i juniorklassen.
Tävlingen växte så mycket att det verkade som om vi skulle bli tvungna att lägga pister utomhus (kändes det som). Veckan innan tävling gick jag och Mattias till Uppsala Flickorna (gymnastikföreningen) för att böna om en av deras hallar. De var oerhört hjälpsamma och ställde in ett par träningar och så var den saken fixad.
Alla tävlingar av denna sort är helt beroende av hjälpsamma föräldrar som ställer upp och jobbar (oavlönat så klart) samt de tävlande själva. Alla tävlande från UF ställde upp minst en dag för pistbygge/rivning o s v. Vill verkligen sända alla dessa ett oerhört stort tack, utan er hjälp hade vi inte klarat det!
Nu till stycket som berör överskriften, JNM en fäktsvensk affär. I UF har vi en fantastisk kraft vid namn Mattias Edlund (hjälper just nu danskarna med JEM), han lyckades samla ihop några av de bästa vi har i landet för att tillsammans bilda tävlingsledning/sekreteriat. Ni som var på plats vet ju hur galant dessa virtuoser snirklade sig runt alla eventuella problem, hela tiden lika glada och hjälpsamma. Ni visade att när fäktsverige går ihop så kan vi göra vilken tävling som helst, hur stor den vara månde!
Med dessa ord så vill jag tacka alla som ställde upp och gjorde JNM till en fantastisk tävling som jag aldrig kommer att glömma. Samtidigt så börjar jag drömma om ett JEM i Uppsala! Kan vi återigen samla fäktsverige så klarar vi vilken tävling som helst.
Björn Rasmussen ordf UF